Hantverkarkläder Arbetskläder

Denna studie undersöker arbetskläder ur ett kommunikationsperspektiv. I vilken utsträckning klär vi oss med syfte att uttrycka vår identitet. Vilken information kan man läsa av utifrån någons klädsel och anser man som konsument att marknaden tillåter alla att kommunicera genom arbetskläder i samma utsträckning? För att få svar på detta har fokusgrupper om totalt 12 personer fått diskutera kring frågor utifrån en intervjuguide utformad för syftet. Diskussionerna har sedan stått för det empiriska material som sedan analyserats utifrån en kvalitativ analys. De huvudsakliga teorierna som använts som grund vid analysen är; Pierre Bourdieus teori om, smak och fält, Anthony Giddens teori om självidentitet och Roland Barthes teori om arbetskläder som kommunikation. Resultatet föll att vi kommunicerar både medvetet och omedvetet vissa drag av vår identitet och attityd genom de arbetskläder vi bär.

Arbets och skyddskläder för hantverkare

 

Det sägs att de arbetskläder vi bär är ett sätt att kommunicera på. billiga Hantverkare, bygg & anläggning arbetskläderna sänder ut information och mottagaren läser av meddelandet. Men hur mycket tänker man på budskapet när man klär på sig på morgonen. Vad är det vi kommunicerar med våra arbetskläder och har man som mottagare förförståelse för alla typer av arbetskläder för att kunna tolka budskapet korrekt? Vad gäller utbudet av arbetskläder är det stort på marknaden. Det finns alltså utrymme och möjlighet att kommunicera på det sätt man önskar. Men anses det bland konsumenterna att marknaden förser alla med lika möjlighet att uttrycka sig kommunikativt genom arbetskläder? Samtliga intervjuer ägde rum hemma hos en av respondenterna i respektive grupp. Hos vem fick de själva bestämma. Eftersom att personerna inom samma grupp känner varandra sedan tidigare såg jag detta som en bra lösning, då det skulle vara en miljö de tidigare hade vistats inom och kände sig bekväma i.

Arbetskläder, arbetsskor och arbetshandskar

Något jag anser ligger till fördel för diskussionen och resultatet. Jag hade i förväg bett samtliga respondenter avsätta en timma för mötet vilket även blev utfallet i alla grupperna. Vid alla tillfällen hade jag med kaffe jag köpt på vägen. Anledningen till det var för att jag ville att den vi var hemma hos skulle kunna slappna av och inte behöva stöka i köket, något jag tror skulle kunna resultera i mindre koncentration från dennes sida. Innan jag började med frågorna, presenterade jag mig själv och förklarade upplägget och min studie. Jag berättade även för deltagarna att de kommer behandlas arbetskladerna.se. Dessutom påpekade jag att alla åsikter var av stor vikt och att ingen utav de frågor jag skulle ställa hade några rätt eller fel. Inledningsvis började vi diskussionen om klädval och identitet. Hur stor vikt man lägger på valet av arbetskläder till vardags samt i vilken mån detta val är kopplat till viljan att uttrycka sin identitet med hjälp av de klädesplagg man valt.

Det vill säga om de kommunicerar genom arbetskläder medvetet eller omedvetet. Respondenterna uttryckte här delade meningar om hur stor vikt av eftertanke man la ner på klädval till vardags. Hantverkare uttryckte sig följande: ”Jag anser mig lägga relativt stor eftertanke när det gäller vad jag ska ta på mig för arbetskläder. Jag gillar att matcha och är mån om att de plagg jag tar på mig ska passa ihop. (…) men det beror ju helt klart på vad jag ska göra under dagen.” Respondent C delade A:s åsikt men tillade även att: ”Om jag bara ska vara hemma och inte väntar besök, lägger jag inte någon vidare tanke på vad jag ska ha på mig. Då är det komforten som är viktigast.” Här ser man tydligt vad Hurd och arbetskläder och skyddskor  tagit upp om hur kommunikationen genom arbetskläder kan ske både medvetet och omedvetet.

Hantverkskläder och Snickarkläder online

Även om respondent A här inte har uttryckt att hon ämnar att visa upp någon speciell känsla eller liknande med sina Arbetskläder A&O, så lägger hon ner tid på sitt klädval. Hon är alltså mer eller mindre medveten i sitt klädval. Hon vet vad hon vill ha på sig och det är viktigt för henne att arbetskläderna matchar, något som i sin tur påvisar en del utav hennes identitet. Vad gäller respondent C kan hemmet ses som en Regnkläder och avslappnings zon, eller om man drar det till Bourdieu (1999), fält. Precis som Kockkläder, restaurangkläder redovisat Pierre Bourdieu fältteori passar den in på respondent C, då hon menar på att innanför hemmets väggar är det komforten på rea arbetskläderna som är viktigast. Skulle hon röra sig mot ett annat fält anpassar hon sig efter det i sitt klädval.

B sa sig ha ett litet utbud av olika typer av arbetskläder då hon mest konsumerat liknande plagg för att underlätta klädvalen i hemmet. Respondent D sade sig vid yngre dagar ha lagt ner mycket tid på klädval då det under den perioden var viktigt för henne, i dag känns det inte lika angeläget menade hon på: